Lärdomar från 2025
Varje nyår sitter jag här och undrar hur det kommer sig att året gått så fort. Barndomens evighetslånga sommarlov är ett minne blott och veckorna bara susar förbi. Nåja, jag kan ju trots allt se att jag gjort en del under året och jag tror minsann jag fick några nya (eller nygamla) lärdomar på köpet, som jag låter 2 olika färdiga projekt visa.
Det spelar roll vad man använder för garn. Det borde ju vara rätt självklart, eller hur? Men oavsett hur länge jag stickat så blir jag ibland överraskad av, eller kanske snarare påmind om, att olika garner beter sig väldigt olika och att man bör ta med det i beräkningen när man väljer storlek.
Det här är Lange Linjer Wrap av Elsebeth Judith. Resårstickning drar ju ihop sig en hel del… men inte om man använder ett stumt garn som Permin Nanna (alpacka, bomull och merino). Det borde jag kanske kommit ihåg, men det gjorde jag inte. Står jag still så här så syns det inte allt för mycket, men den här västen är stooor.
Eftersom jag inte tänker repa upp det här fluffiga, luddiga garnet så får den bli en påminnelse om att det lönar sig att tänka ett par extra steg.
Sen ska jag komma ihåg att jag har massor med fint garn i lagret och att man kan kombinera dem! Man kan tex ta ett rejält gammalt tunt garn, från firma som inte längre finns (Chili Gredelin Anna) och kombinera med ett annat, lite mindre gammalt garn, från en firma som inte heller finns längre (Rasmillas Yndlingsgarn) och sticka en Erika Wrap av Lisa Hannes. Kombinationen blev så lyckad!
Korgmönstret var roligt att sticka (jag stickade ju en tröja i det mönstret förra året) och jag gjorde åt mer än 1000 meter garn från lagret!
Nu ska jag avsluta året (och det gör jag med samma bild som vanligt) och planera för 2026 års stickningar, jag kanske till och med startar nåt nytt på årets första dag.
En väst? Va?
Vad hände? Jag har stickat en väst. Med mönster på.
Senast jag stickade en väst var 2010, om jag inte räknar den jag började på tidigare i år, men aldrig stickade klart (och det gör jag inte). Senast jag stickade nåt större än vantar eller mössor med flera färger (som inte är randigt) är väl… aldrig?
Det är sällan jag går igång på flerfärgs-mönstrade tröjor och västar, men när Spinnerivesten av Wench Roald dök upp på Ravelry så föll jag direkt! Jag vet inte riktigt vad det var med den som lockade mig, kanske var det att mönstret är ganska enkelt och lite stramt.
Ett av förslagen på ersättningsgarn är Rauma Finull, och det blev det jag valde. Bottenfärgen är 403, den rosa är 4886 och den lila är 442.
Ärmhålen passar nog bäst till en skjorta eller lite lösare topp, men det har jag ingen som passar. Jag är ju frusen av mig, så sannolikheten att jag använder västen på nåt annat sätt än med en kofta över är dock rätt liten, så då spelar det ju ändå ingen roll.
Jag är mycket nöjd i alla fall och hoppas jag kommer få stor nytta av den.
Molnigt?
Man skulle kunna kalla detta för 2 moln-projekt, om man spetsar till det lite… och varför inte?
Den lilla hals-slamsan är molngrå men är trots det en härlig sak att ha runt halsen nu när det börjar bli aningen kyligare.
Mönstret heter Stay Toasty (och är enkelt, bara 6 varv som upprepas) och jag stickade den i Drops Daisy, det gick bara åt ca 90 gram.
Moln nummer 2 är kanske lite mer molnigt, tröjan Cloud Blouse av PetiteKnit. I original är den stickad i 2 trådar silkmohair, men jag valde att sticka i en tråd Permin Kamma (ett lite tweedigt garn) och 1 tråd Permin Angel (silkmohair). Resultatet är inte fullt lika molnigt, men ändå lätt och luftigt. Och roooooosa!
Man kan ju inte bli annat än glad av ett rosa moln! Jag köpte garnet i slutet av juli och hade först inga planer på att sticka med det direkt, men sen blev jag plötsligt sugen i början av augusti. Och att sticka rosa moln går uppenbarligen rätt fort, så 4 veckor senare var jag klar.
Vad stickar man efter rosa fluff då? Mer rosa (och lila) så klart! Fast nu blir det flerfärgs-stickning (när gjorde jag det senast?) med lite lugnare bakgrund. Jag hoppas det blir bra.
Komma ikapp
Jag har gjort klart flera projekt sen sist och till slut kom en dag som inte var för varm och inte var för solig, så jag äntligen kunde ta lite kort! Vi tar det i den ordning de blev klara.
Det första projektet är det randiga som inleder det här inlägget, en sjal som jag skrev om tidigare i år. Mönstret är Precipice av Carissa Browning. Jag gjorde en sådan sjal för ca 5 år sedan, och det är nog min mest använda sjal, så en till kan ju inte vara negativt, eller hur?
Det är bara mjuka, fina handfärgade garner i den, och de passar så bra ihop! Jag har använt Abies Creative Pure Merino i färgen Blue Berry Mountain (den lila/gröna/grå), Clouberry Yarns Yak i färgen Event Horizon (blå/grön) och Malabrigo sock i vitt.
Jag kommer mestadels ha den runt halsen så här:
Projekt nummer 2 är en grå kofta. Kan man ha för många sådana? Antagligen inte, de passar ju till det mesta. Den här är mellantjock, stickad i Sandnes Peer Gynt (klassiskt garn!) efter mönstret Her Home Office av Anne Hanson.
Ärmarna är kanske lite långa, annars passar den bra!
Projekt 3 är en randig tröja. Ränder går alltid rätt fort, av nån anledning, det är väl för att man ser så tydligt att det händer nåt. Koftan tog drygt 5 månader att sticka (fast den låg nog i träda ett tag), tröjan tog bara en månad!
Färgerna är lite skeva, den limegröna ser ganska gul ut, men är betydligt grönare i verkligheten. Mönstret är STRIPES! av Andrea Mowry, och jag stickade den i Permin Zenta. Enda nackdelen med att sticka ränder på 8 varv är att det blir många trådar att fästa, 131 st, närmare bestämt.
Ränder är inte bara roligt att sticka, det är roligt att bära också, jag hoppas och tror att den här tröjan kommer bli en riktig favorit.
Så där, då är jag väl i kapp med de färdiga projekten. Eftersom inlägget redan är långt så tar vi pågående projekt en annan dag.
Något helt annat
En av sakerna som hamnade på listan över ”sånt man kan göra istället för att scrolla” förra året var Crazy Victorian Patchwork. Ta ett gäng tygrester i diverse storlekar och former, placera ut dem på nån sorts bakgrund och sy fast dem med broderistygn, och så småningom (ett rätt långt så småningom) så har man ett färdigt tygstycke att göra något av.
Jag valde redan från början att göra en kasse, det kan man ju aldrig få för många av. Det fanns gott om tygrester och broderigarn, så tröskeln för att börja var ganska låg. Jag har ett linnetyg som bakgrund, sen placerade jag ut mina tygbitar och tråcklade fast dem innan jag började att brodera. Resultatet är en rätt smal och hög kasse som jag tänker kan bli bra som stickpåse till nåt större projekt.
Det här är den första sidan jag gjorde och den jag tycker blev bäst.
Sida nummer 2 har lite större tygbitar och jag har kommit fram till att jag tycker det är finare med mindre bitar.
Det var ett roligt projekt, men jag är osäker på om jag kommer göra nåt mer i den här tekniken. Man ska aldrig säga aldrig, så jag nöjer mig med att säga att det är osannolikt.
Små skillnader
Det går inte fort med stickningen just nu, men jag har faktiskt avslutat några projekt.
Hazel neck, som jag skrev om i förra inlägget, blev klar i slutet av januari och sen blev den liggande, oblockad. Till slut bestämde jag mig för att helt enkelt bara ånga den och ta ett kort, annars kunde den ju blivit liggande till jul eller nåt.
Jag har stickat den i Fonty Zephir och egenfärgad mohair/silke från Ofärgade garner och jag är supernöjd med den slutliga färgen. Mönstret är Hazel neck av PetiteKnit
Är det inte samma färg på sjalen på översta bilden undrar vän av ordning? Nej, inte riktigt, men det är lätt att tro.
Sjalen är stickad i Malabrigo Dos Tierras och mönstret är The Perfectionist Trap av Kacey Herlihy. Det är en rätt stor sjal, så den blir nog mest använd som extra värme över axlarna, istället för runt halsen.
Ytterligare en liten skillnad kan ses på dessa 2 bilder:
Manduzana sock i färgen Petrol.
Cloudberry Yarns Yak i färgen Event Horizon.
Syns det? När jag började med tredje färgen så kändes det inte riktigt rätt. Kombinationen blev inte riktigt som jag hade tänkt mig och det tredje garnet var också för jämnt i färgen. Jag backade lite och valde ett lite blåare garn (som inte är lika jämnt färgat) och nu känns det mycket bättre.
Mönstret är Precipice av Carissa Browning, jag har gjort en sån tidigare och det är nog min mest använda sjal. Nu ska jag sticka vidare på den nya och se om den också blir lika flitigt använd.
Årsbokslut 2024
Som vanligt har jag bloggat sporadiskt under 2024, och efter den gröna tröjan i början av oktober blev det knäpptyst. Tur då att nyårsaftonsinlägget finns, så jag kan göra ett litet uppsamlingsheat.
Gulligheter
Jag stickade 5 olika små saker i varierande grad av gullighet, saker som inte fyller nån som helst funktion, men som var roliga att sticka, och det är ju ändå huvudsaken. Det blev en anka, en höna och ett litet hus under våren, och i december har jag stickat små karameller och en gnome (tomte känns inte helt rätt att kalla den, men vad ska man kalla den då?), den var min adventsstickning i år.
Tröjor & koftor
Hur jag lyckades sticka 6 tröjor/koftor under året vet jag faktiskt inte! Anyday sweatshirt, Kryptonite (den som blev så stor), Lufthul, Field (som jag fortfarande är såå nöjd med), Candlelight och till slut Willow som jag inte ens visat här på bloggen (bäst att åtgärda det!).
Willow var riktigt rolig att sticka, den är av typen ”bara en mönsteromgång till”.
Jag har stickat den i BC Garn Loch Lomond i färg 18 Erika och mönstret är Willow Pullover av Andrea Gaughan. Kanske kunde jag gjort den något längre, men i övrigt är jag mycket nöjd.
Kvar till nästa år
I WIP-högen ligger nu en hel massa sjalar, varav flera med fluffigt garn, hur hände det? Polka drop (en cowl, på bilden överst), Allaria (grön sjal med spetsmönster, nedan) och Hazel (fuskolle i hallonrosa, nedan) är de mest aktuella, tillsammans med en koksgrå bas-kofta i Peer Gynt.
När nån av dessa kan bli klar vet man aldrig, jag gör som vanligt under 2025 och stickar på det jag känner för. En del blir klart, en del blir upprepat, och man kan alltid vara säker på att jag kommer att köpa mera garn (i grått, petrol och rosa, som vanligt så klart!) och starta en massa nya projekt.
Så, nu är det bara för mig att avsluta och önska er alla ett
Mönstrat ok
Här är ytterligare ett mönstrat ok, och ytterligare ett projekt jag känner mig mycket nöjd med.
När september började närma sig slutet så bestämde jag mig för att denna tröja skulle bli klar innan månaden tog slut, och jag lyckades.
Knappen i nacken är en fin detalj.
Mönstret är Candlelight pullover av Meiju Kallio, och jag har stickat den i Drops Daisy, färg 18, med stickor 3,75mm till kanterna och oket och 4 mm till resten.
Jag ser verkligen fram emot att använda denna tröja, jag tycker den blev så fin. 🙂 Fast efter att jag stickat 4 gröna tröjor under det senaste året så ska det nog bli lite annan färg ett tag.
Finaste koftan?
Som jag skrev i förra inlägget så var jag redan klar med Field Cardigan, det tog bara lite tid innan den hamnade på kort.
Denna kofta kan vara den finaste koftan jag någonsin stickat!
Jag har också lag ner mycket mer arbete på denna kofta än vad jag gjort på många andra saker jag stickat, framför allt eftersom jag stickat oket 2 gånger. Trots provlapp och noggranna funderingar kring storlek så valde jag nämligen en alltför stor storlek till första försöket. Efter upprepningen gick jag ner 2 storlekar, och det blev mycket bättre!
Ärmarna är kanske lite i längsta laget, men om jag inte gillar dem när jag väl börjar använda koftan, så är ju det lätt åtgärdat, de är stickade uppifrån och ner.
Mönstret är alltså Field Cardigan av Camilla Vad, och jag använde en tråd Karen Noe Design Shetland Wool i färg 158 och en tråd Sandnes Garn Alpakka Følgetråd i färg 6581. Resultatet är en rustik, rätt stickig kofta (men det finns ju polokragar!), som jag tror kommer bli en favorit i vinter.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om mönstret, å ena sidan är det rätt tydligt, å andra sidan så skulle jag uppskattat att alla flätvridningar hade förkortningar (det är skrivet med en hel mening för varje flätvridning, vilket gör det ganska svårt att få nån rytm i det hela, när man måste läsa en massa ord för samma sak om och om igen).
Jag har inte gett upp tröjor/koftor med ok, mitt pågående projekt är en pullover i Drops Daisy (trevligt garn!).
Det blir mer om den när den blir klar 🙂
Lufthul
Tänk att det är nästan lika svårt att ta kort på sommaren som på vintern, bara av olika anledningar 🙂
Jag blev klar med min sommartröja redan den 5 juli, men det har antingen varit för varmt eller för soligt för att ta några bra kort, men idag är det varken (jätte-)varmt eller soligt, så nu blev det äntligen av!
Är det inte det ena så är det det andra, jag glömde pressa bort vecket som blivit av att tröjan legat i lådan i en månad, och håret flyger som om det har vingar, men kort blev det i all fall!
Japp, den har legat i lådan i över en månad, det har inte precis varit tröjväder, men det kommer ju att bli det så småningom.
Mönstret är alltså Lufthul av Elsebeth Judith och jag stickade den i Sandnes Line i färg 8561. Som jag skrev i tidigare inlägg så har jag ändrat i mönstret och lagt till maskor för att få mönsterrapporten bättre placerad. Eftersom jag lade till de maskorna på axlarna så fick jag också ändra lite på antalet maskor som lades upp under ärmen, men det var lätt åtgärdat.
Den är kanske lite i största laget, men det verkar ju vara en följetong just nu. Nåja, den funkar och är skön och är ett bra tillskott i sommargarderoben.
Jag har också stickat klart Field cardigan, men den ligger på tork just nu, så mer om den i ett annat inlägg.
Nu är frågan om jag ska fortsätta på någon av de tröjor som ligger eller om det ska bli en ny. Jag känner lite för nåt nytt, så det är nog det det blir. Riktigt vad det blir är dock inte klart ännu, jag väljer mellan lite olika garner.
Senaste kommentarer